Ur Stämning, ÖLFM:s tidning nr 4, 2017.

Närkesamlingen -en del av ett spännande och fortfarande underutnyttjat kulturarv.

Alldeles i dagarna avslutades konferensen Spelmansböcker i Norden i Växjö. Syftet med konferensen har varit att fördjupa kunskaperna och ge perspektiv på melodiers och dansers spridning i Norden i äldre tid samt deras användning i dagens nordiska kulturliv. Man ville även att Spelmansböcker i Norden skulle kunna vara en energiinjektion i det fortsatta levandegörandet av ett spännande men fortfarande underutnyttjat kulturarv som är gemensamt för flera nordiska länder.

Tyvärr hade jag själv inte möjlighet att kunna åka, men hoppas kunna vara med nästa gång. Inriktningen på Spelmansböcker i Norden passar ju väldigt bra in på Sveriges äldsta notsamling av folkmusik, som vi ska vara väldigt glada och stolta över här i Närke: Närkesamlingen från 1731. Första gången jag hörde om Närkesamlingen var när jag läste skivomslaget till CD:n När ja’ gick å fria som har ett spår ”Polska ur den s k Närkesamlingen från år 1731”. Först senare fick jag klart för mig att samlingen är Sveriges äldsta och blev mer intresserad även genom att smittas av Thomas Erikssons stora intresse för den. Vi har då och då pratat om och spelat några låtar ur samlingen samt att Thomas även hjälpte mig att hitta var den finns.

Dåvarande Statens musiksamlingar bedrev 2002–2005 ett projekt där notsamlingar digitaliserades i syfte att långsiktigt säkra samlingarnas bevarande och förbättra tillgängligheten. På folkmusikområdet var de mest prioriterade samlingarna Folkmusikkommissionens notsamling och dåvarande Musikmuseets spelmansböcker. I Folkmusikkommissionens notsamling finns nu bland mycket annat Närkesamlingen inscannad och lättillgänglig: LÄNK

Närkesamlingens historia är lite höljt i dunkel. Handskriften har tillhört Carl Viktor Rulin, som ju spelade med många spelmän och samlade in noter och melodier som han tecknade ned och gav till Folkmusikkommissionen, men hur kom den till honom? Jag har frågat runt och letat information, och förhoppningsvis har någon av Stämnings läsare fler pusselbitar. På notbokens sista sida tycker jag mig kunna läsa ”Pehr Andersson Johan är räta ägaren till denna(?) notbok anno år 17…”. I den gamla och svårlästa handskriften tycker jag mig också kunna läsa namn som ”Anders Månsson i Måstorp”, ”Larsson, Måstorp” och ”Anders Jansson”. Det finns ett Måstorp mitt i triangeln Laxå – Snavlunda – Vretstorp. Skulle det kunna vara rätt Måstorp? Där föddes en Pehr Johan 1821 vars far hette Anders. Om det skulle vara rätt Pehr Andersson så skulle det betyda att texten om ägare skrivits dit långt efter notbokens tillkomst.

Det finns åtminstone en del andra anteckningar som har skrivits dit senare: bl.a. finns det två olika numreringar av låtarna. Polskan på När ja gick å fria har både nummer 57 och 59 och står som ”Pollonese”. (Jämför gärna med Sv L nummer 366 efter Carl Gustaf Holmberg där man tydligt märker släktskapet i första delen!). Pollonese och Minuette i olika stavningar är de låtar som dominerar i Närkesamlingen. Några av menuetterna på slutet har också med en trio plus att det även finns med några namn eller möjligen dediceringar - t.ex. Prins Fredrik. Det gör att man kan fundera på vad för sorts samling det är. Är det musik från stugor, slott, regementen? Möjligen kan det ha bidragit till att Folkmusikkommissionen valde att inte ta med Närkesamlingen i Svenska Låtar. För mig, som både älskar folkmusiken och barockmusiken, ledde de tankarna till idén om att spela musik från Närkesamlingen med barockinstrument – på ett sätt som både skulle ha rötter i folkmusiktradition och dess sätt att spela, och i barockens tradition. Under ett drygt års tid har jag tagit några menuetter och polonneser och skrivit en generalbasstämma till. (Generalbas är barockens sätt att skriva en basstämma som ger utrymme för att fylla ut, dramatisera och improvisera runt). I några fall har jag även skrivit en 2a-stämma. Dessa menuetter och polloneser har jag vid olika tillfällen spelat på konserter med Örebro Barock, en ensemble som spelar på tidstrogna instrument och sprungen ur Svenska Kammarorkestern. Närkesamlingen tillkom 1731 - väldigt samtidigt som Vivaldi skrev Årstiderna och Händel skrev Messias – och det spännande och roliga blir då att spela Närkemusik på samma konsert som Bach, Vivaldi med flera. Jag är väldigt glad att även Örebro Barock tycker detta är lika spännande som jag så det är något som kommer att fortsätta! Nästa gång vi spelar låtar från Närkesamlingen är 13 januari 2018 kl. 16.00 i S:t Nicolai kyrka. Välkomna då!

Det här är ett sätt att hålla Närkesamlingen levande. Men det finns många sätt – även flera sätt för mig. Men tack vare modern teknik kan vi nu sitta hemma och ta ut låtar från den utan att behöva åka till Musikmuséet i Stockholm. Ser fram mot att spela fler låtar från Närkesamlingen med många av er framöver!

Olof Ericsson