Idag tror vi oss veta vem Pehr Andersson var
– ägaren till den äldsta spelmansboken
i Folkmusikkommissionens samlingar

Han levde mellan åren 1718–1764 och kom från samma by som Carl Viktor Rulin – Folketorp i Lerbäcks socken

Spelmansboken som en gång skänktes av Rulin till Folkmusikkommissionen anses vara den äldsta i samlingarna, daterad till 1731. Vid denna tid fanns det åtta bergsmanshemman i Folketorp. Vid ett av dem hittar vi Pehr Andersson, född i februari 1718 och son till Anders Larsson.

Bild saknas!

På 1740-talet tar Pehr över efter sin far, men en tragedi drabbar familjen. År 1764 avlider både Pehr Andersson och hans hustru Kierstin Larsdotter De lämnar fem omyndiga barn föräldralösa. Den äldste, Anders, är då bara 13 år och minstingen Per 2 år gammal.

Bouppteckning efter Pehr Andersson och hans hustru Kierstin Larsdotter: Bild saknas!

Tyvärr finns inga husförhör bevarade från denna tid. Vi vet därför inte hur det gick för barnen utom att den yngste fick växa upp hos en moster i Laggaretorp. Men genom mantalslängderna vet vi att de sju åborna i Folketorp i flera år kom att bruka jorden för de omyndiga barnens räkning. Egentligen borde sedan äldste sonen Anders ta över, men hit kommer i stället smeden Björn Svartz med hustru Karin Ersdotter. Jag tolkar det ändå som att de äldre barnen kan ha stannat i byn och att det kan finnas släktskap på längre håll mellan åborna i Folketorp. Och här är Rulinspåret intressant: Hemmanet som står noterat intill Pehr Anderssons brukas denna tid av Olof Persson (1712-). Sonen Per Olsson (1747-) tar över och efter honom Pers dotter Anna Persdotter (1776-) med familjer. Anna är farmor till Carl Viktor Rulin. Rulins farmors föräldrar och farföräldrar vara alltså grannar och kanske släkt med Pehr Andersson.

En rimlig tolkning är därför att Pehr Anderssons notbok stannade i Folketorp och kom att föras vidare av Rulins släkt.

Måstorp?

Bild saknas!

Olof Andersson i Folkmusikkommissionen tillskriver Anders Jansson i Måstorp en av de första polonäserna i boken. Någon koppling till torpet Måstorp under Valsjö kan jag tyvärr inte finna denna tid. Torpnamnet dyker upp i kyrkoarkiven först kring 1815. Kanske hittar vi ”rätt” Anders Jansson där? Jag tror ändå Olof Andersson missuppfattade vad namnet i boken stod för och att denna liksom övriga ”pollonesser” och ”minuitter” har fortsatt anonyma upphovsmän.

Folketorp?

När jag efter min släktsökning återvänder till källan, Pehr Anderssons ”Boc”, upptäcker jag något alldeles nytt. Det är inte lätt att tolka 1700-talsskrift och Magnus Gustafsson har varit en stor hjälp genom det han tillför om denna spelbok i sin fantastiska avhandling om den svenska polskans historia. Jag har också tagit del av Olof Ericssons lilla artikel i Stämning (nr 4, 2017), där han bland annat tar upp att det på pärmens insida går att utläsa namnet ”Johan”. Jo, det stämmer - på pärmens bakre insida, men väcker en av flera frågor kring denna spelmansbok. Är det samma person som skrivit på insidorna av pärmen? Samma person, men i olika ålder? Jag tror att baksidesnoteringen är en avskrift tillagd under senare tid för att efterlikna framsidans. Men kopierad av någon som inte behärskade 1700talsskrift. Det är hisnande när det går upp för mig vad det kanske står på den främre pärmen. Det stora ”J:et” kan lika gärna eller troligare utläsas som stort F i 1700-talsskrift, k:t är tydligt och det finns ett stort B följt av en krumelur som sattes över bokstäverna u och y. Jag tror därför att Pehr Andersson själv skrivit ner var han kommer ifrån. Nämligen liksom Rulin från Folketorp. Men han kallar det något annat. I analogi med att Valsjö kallades Valsjö by läser jag in att vår spelman präntat ner både sitt namn och orten:
Pehr Andersson Fokna By.

Mona Hallin

När Mats Åkerberg hörde av sig till Nora släktforskare och ville veta mer om spelmannen Pehr Andersson och Måstorp, såg vi det först som en näst intill omöjlig uppgift. Per Andersson var ett mycket vanligt namn och det finns flera Måstorp och Mosstorp i Närke. Samtidigt kunde jag inte låta bli utmaningen. Det handlade ju om en spelmansboks ursprung!

Jag är passionerad släkt- och hembygdsforskare, men även pensionerad musikvetare från Göteborgs universitet med Jan Ling som lärofader. Jag började därför med att ta fram spelmansboken som ju finns digitaliserad på webben genom Svenskt visarkiv. Genom flera ortuppgifter jag hittade där och som totalt verkar ha förbigått Olof Andersson i Folkmusikkommissionen kunde jag snabbt ringa in vilket Måstorp som avsågs. Som släktforskare sökte jag mig sedan fram våra vanliga vägar genom kyrkoarkiv, mantalslängder och bouppteckningar. Detaljerna i hur jag så småningom kom fram till hur det måste hänga ihop tar jag i ett annat sammanhang. Här till Rulinjubileet vill jag gärna säga något om resultatet hittills. Jag välkomnar verkligen det intresse som idag finns kring spelmansböcker och lusten att gå tillbaka till de originalkällor som finns för att förstå och gestalta musik från en tid då man inte på samma sätt som idag skilde på fin- och folkmusik.

Stort tack till Mats Åkerberg och Pehr Falkenström för spännande frågor och givande samtal!

Mona Hallin, Nora släktforskare

för Rulin-jubiléet i Lerbäck 2018‐08‐25. hallinmona@gmail.com